Gyllene tider – forskningen som sätter åldrandet i ny dager

I tio år har forskningscentrumet AgeCap bidragit med nyttiggöranden i vardagen för samhällets äldre. Det kanske viktigaste är en ny uppfattning om vad det innebär att åldras.

Ingmar Skoog, professor i psykiatri, är föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Förutom det akademiska arbetet är han aktuell med boken 70 är det nya 50 som kom ut förra hösten och handlar om de dramatiska förbättringar som har skett vad gäller äldres hälsa.

– Jag märker tydligt hur synen på äldre förändras långsamt. Man börjar inse att folk är ganska vitala uppåt 80, och den vitaliteten går högre och högre upp i åldrarna. Det gäller inte minst de privata arbetsgivarna som börjar inse att äldre arbetskraft faktiskt är bra att ha, säger Ingmar.

AgeCap är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa. Centrumet drivs av forskare från 18 institutioner och 25 discipliner som alla verkar för ett gott och värdefullt åldrande. Eftersom antalet personer i samhället över 65 beräknas tredubblas de närmaste decennierna så är det av allt högre vikt att utforma samhället efter äldre personers hälsa och välmående.

Man börjar inse att folk är ganska vitala uppåt 80, och den vitaliteten går högre och högre upp i åldrarna.
Ingmar Skoog

Sedan AgeCap invigdes 2014 har en hel del praktiska implementeringar och nyttiggöranden kommit äldre till gagn genom centrumets forskning. En viktig implementering är just en förändrad inställning till äldre och åldrandet. För att äldre ska kunna bli mer delaktiga i samhället behöver vi först kunna se deras värde och potential, menar Ingmar.

– Det har vi bidragit till genom att vara duktiga på att få ut vår forskning. Till exempel har vi varit med i debatter och media, haft besök av ministrar och utländska delegationer och gjort väldigt många samarbeten med andra institutioner och företag.

Ett av dessa samarbeten är med Göteborgs stad som sedan 2015 ingår i WHO:s globala nätverk Age-Friendly Cities and Communities. Med hjälp av kunskap och forskning från AgeCap får staden hjälp att utveckla projekt till förmån för äldre. Ett uppmärksammat sådant är de så kallade pratbänkarna som har placerats ut på ett tjugotal av göteborgarnas favoritplatser. Det som skiljer dem åt från vanliga sittbänkar är dels den gula färgen, dels skylten med en uppmuntran om att inleda ett samtal med bänkgrannen. För stadens äldre fyller bänkarna flera syften, berättar Sofia Tillman, utvecklingsledare på Göteborgs stad.

– När vi pratar med seniorer kommer ofta behovet av möten och samtal upp, liksom behovet av att kunna sätta sig ner. Från ett mobilitetsperspektiv så kan en bänk att vila på halvvägs till affären vara det som avgör om man tar sig ut och handlar eller inte. Pratbänkarna erbjuder både och.

Bänkarna har dessutom blivit en tacksam plats att anordna aktiviteter vid. Till exempel har Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, tillhandahållit samtal om psykisk hälsa vid pratbänkarna. Att erbjuda samtal utomhus tycks ha sina fördelar, menar Sofia.

– Det kan för några människor vara lättare att gå till den här sortens aktiviteter när de sker i våra gemensamma utrymmen utomhus än om det skulle vara inomhus i någon lokal. Tröskeln är lägre.

Qarin Lood är docent i arbetsterapi, forskargruppledare för Frail Elderly Support Research Group, FRESH, och biträdande centrumföreståndare för AgeCap. Hennes arbetsfält handlar om verklighetsnära aktiviteter med ett särskilt fokus på sköra människor.

– Till exempel har vi utformat ett screeninginstrument som används inom vården för att identifiera personer som är sköra. Det kan vara väldigt viktigt på akutmottagningar för att kunna se vilka som behöver extra resurser såsom hjälp med förflyttningar eller särskilda madrasser.

När vi pratar med seniorer kommer ofta behovet av möten och samtal upp.
Sofia Tillman

Ett annat forskningsprojekt har mynnat ut i handboken Livslots för seniorer. Här har psykologer, läkare, dietister med flera bidragit med sin kunskap för att ge en förståelse för vad som händer när man åldras och vilka redskap som finns för att lösa olika problem som kan uppstå i hemmiljön.

– Det är som en liten handbok som riktar sig till äldre med kunskap om åldrandets villkor och tips och råd grundade i forskning. Den kan användas vid till exempel seniorträffar och hembesök, säger Qarin.

I samband med Göteborgs 400-årsfirande förra året etablerades Årsrika Göteborg, ett samarbete mellan Göteborgs stad, organisationer och företag – och AgeCap. Under året anordnades evenemang, seminarier och aktiviteter för att lyfta frågor om åldrande och hur göteborgare i alla åldrar kan ha ett gott och värdefullt liv hela livet. I år har samarbetet fortsatt under Veteran-VM i friidrott som gick av stapeln i augusti. Ett 50-tal aktiviteter anordnades. Besökare kunde bland annat få testa på hur kognitiv svikt känns med hjälp av VR-glasögon och ta del av AgeCap:s verksamhet.

– Vi samlade in data från tävlande till vår forskning, men vi såg också till att synas för allmänheten. Bland annat så satt jag på en av pratbänkarna och bjöd in till samtal om forskning, säger Qarin.

Text: Thomas Wedérus